Mörbylånga kommun möter klimatförändringar med hållbar samhällsplanering

Kommunens nya dagvatten- och skyfallsplan drar upp riktlinjer för hur samhället ska planeras för att undvika skador orsakade av skyfall och översvämning och för hur normalt förekommande dagvatten kan användas som en resurs i ett allt torrare klimat.

Syftet med planen är att sammanställa förutsättningar och risker samt föreslå riktlinjer och åtgärder för att på ett hållbart sätt hantera frågan om översvämning och dagvatten i Mörbylånga kommun.

– För att framgångsrikt anpassa ett samhälle till klimatförändringar krävs en samsyn och ett genomgripande arbetssätt. Det krävs också att rätt insatser görs på rätt plats, något som förutsätter analysarbete, kunskaper om specifika hydrologiska förutsättningar och inte minst ekonomiska resurser, säger landskapsarkitekt Ylva Hartman Magnusson som är projektledare för arbetet med dagvatten- och skyfallsplanen.

Målet med planen är att säkerställa att Mörbylånga kommun långsiktigt utvecklas till en grön och hållbar kommun med klimatanpassade tätorter, att minska risken för materiella skador på infrastruktur och bebyggelse samt att minska läckage av näringsämnen, partiklar och tungmetaller i Kalmarsund.

Tidiga planer av stor samhällsekonomisk betydelse

Förutsättningarna för dagvatten- och skyfallshantering förändras när samhällen byggs ut och nederbörden ökar till följd av klimatförändringar. De senaste åren har flera svenska och europeiska städer drabbats av svåra översvämningar och erfarenheten visar att det är av stor samhällsekonomisk betydelse att kommuner tidigt planerar för att förebygga negativa effekter av ett mer oberäkneligt klimat.

Förslag till plan tillgänglig för granskning

Hantering av dagvatten och skyfall utgör en viktig aspekt av det arbete med klimatanpassning som kommunen har framför sig.

Med stöd av statliga bidrag för lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) har Mörbylånga kommun tagit fram ett förslag till dagvatten- och skyfallsplan som nu finns tillgängligt för allmänhet, myndigheter och andra intressenter att granska och lämna synpunkter på under tiden 2022-12-12 – 2023-02-10.

Försvunna våtmarker i det Öländska landskapet

Öland var en förr ett mycket vattenrikt landskap med talrika och omfattande våtmarker som sedan 1800-talet successivt torrlagts genom utdikning.

De försvunna våtmarksområdena har även minskat markens förmåga att härbärgera stora mängder vatten vid skyfall och snösmältning, något som leder till ökade översvämningsrisker inne i kommunens samhällen.

Multifunktionalitet – nyckeln för hållbar vattenhantering

De åtgärdsförslag som presenteras i dagvatten- och skyfallsplanen lyfter multifunktionalitet som en förutsättning för hållbar vattenhantering.

Det innebär att en anlagd våtmark, regnbädd eller grön översvämningsyta både kan fördröja flöden vid skyfall, bidra till att utjämna vattentillgång vid torra perioder och erbjuda ytor för rekreation samtidigt som de blir viktiga inslag för biologisk mångfald och rening.

Grönska i stadsmiljöer bidrar också till att reglera höga temperaturer på sommarhalvåret.

I samhällen som Mörbylånga och Färjestaden som gränsar till både jordbruksmark och kust kan våtmarker mot odlingslandskapet minska flöden inne i samhället och våtmarker längs kusten minska risken för översvämning kopplat till högt vattenstånd vid stormar. Samtidigt skapas mervärden som vattenrening, kolbindning, biologisk mångfald, rekreation och estetiskt tilltalande naturmiljöer.

I övrigt gäller att minska andelen hårdgjorda ytor genom att använda sig av genomsläppliga lösningar som grus, gräsarmerad betongbeläggning, genomsläpplig asfalt mm på parkeringar, trottoarer och vägar.

Det tematiska tillägget till översiktsplanen finns nu tillgängligt att granska och lämna synpunkter på under tiden 2022-12-12 – 2023-02-10.

För mer information och frågor

Ylva Hartman Magnusson, Landskapsarkitekt LAR/MSA, Norconsult AB
010-141 89 39 eller ylva.hartman.magnusson@norconsult.com