Du är här: Start/Kommun & Politik/Kris och säkerhet/Vilka risker finns i vår kommun?

Vilka risker finns i vår kommun?

Det som hotar vår kommun är både händelser som inträffar relativt ofta, men även händelser vars sannolikhet och konsekvenser är betydligt mer svårbedömda. Ofta uppstår hoten utan förvarning.


Avbrott och störningar i försörjningssystem

Idag är det självklart för oss att det ska komma vatten ur kranen och att mobilnätet ska fungera. Men avbrott eller störningar i våra olika försörjningssystem kan uppstå.

Elförsörjning, dricksvatten-, avlopps- och dagvattenförsörjning, elektronisk kommunikation, livsmedelsförsörjning, betalningssystem och transporter är viktiga försörjningssystem där det finns risker att samhällsstörningar uppstår.

Viktig egenberedskap är till exempel tillgång till rena kärl för att hämta nödvatten, kontanter och/eller olika betalningskort, förråd av torra livsmedel, trangia-kök för matlagning, batteridriven radio för information och kontanter.

Vad kan jag göra? Bra egenberedskap är att skaffa sig en krislåda för olika störningar.

Här finns en checklista med tips på saker som är bra att ha hemma vid en kris i samhället (msb.se)

Naturolyckor

Naturolyckor är olyckor som kan uppstå på grund av naturen, till exempel översvämningar, isstorm, värmeböljor, ras/skred och stormar. Jordens klimat håller på att förändras i snabbare takt än någonsin i historisk tid vilket gör att naturolyckorna ändrar karaktär. De kommer både oftare och blir mer extrema.

Vad kan jag göra? En viktig egenberedskap är att ha sett över sitt försäkringsskydd, att följa vädervarningar från SMHI och rekommendationer från myndigheter i samband med varningarna. Aktuella varningar finns i SMHIs varningstjänster på smhi.se och i SMHIs väderapp. Kontrollera hur översvämningsrisken ser ut där du bor. Kontakta kommunen!

Olyckor

Statistiken visar att det är störst risk att råka ut för en olycka. Olyckor uppstår plötsligt och oftast utan förvarning. Exempel på olyckor är brand i byggnad, skogsbrand, trafikolycka och olycka med farligt gods.

Vad kan du göra? Bra egenberedskap är att tänka på hur vi agerar och genom att använda skyddsutrustning som brandvarnare, brandsläckare, broddar vintertid och att ha en första-hjälpen väska i bilen.

Här kan du få råd från MSB - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Sjukdomar

Smittsamma sjukdomar känner inga gränser. Utbrott av infektioner är globala problem. Vissa sjukdomar kan även smitta mellan människor och djur och kallas då zoonoser. En allvarlig sjukdom som drabbar djur kallas epizooti.

Vad kan jag göra? Bra egenberedskap är att tvätta händerna ofta och noga, inte använda antibiotika i onödan och att stanna hemma när vi är sjuka.

Brott, hot och våld

Pågående brott ska alltid anmälas på 112 och brott som redan har skett på 11414. Det är viktigt att alla brott anmäls. I Mörbylånga kommun är risken för att utsättas för brott, hot och våld relativt låg. Invånarna i vår kommun bör känna sig trygga. Det är också viktigt att polisen får in tips. Du kan alltid lämna tips anonymt både per telefon och på www.polisen.se.

Vad kan du göra? En bra egenberedskap är att ta hjälp av grannen att tömma brevlåda och fylla sopkärl när du är på semester. 

Här kan du läsa mer om grannsamverkan för att minska brottsligheten (polisen.se)

Här finns förebyggande insatser du kan göra för att minska risken att utsättas för brott (polisen.se) 

Så förbereder du dig för ett attentat krisinformation.se - Krisinformation från svenska myndigheter

Vad gör Mörbylånga kommun? I kommunen finns ett Brottsförebyggande råd som verkar för att förebygga brott, SSPF.

Informationspåverkan

Propaganda eller informationspåverkan är olika aktiviteter där medborgare utsätts för påverkan via media. Syftet är att få människor att agera enligt ett visst mål. Det är viktigt att vara medveten om att vi utsätts för propaganda.

Vad kan jag göra? Var källkritisk till den information du får! Att vara källkritisk är en grund för att skapa motståndskraft mot falsk och vilseledande informaion. Det finns några gryndläggande källkritiska frågeställningar:

1. Vad är det för informaion - åsikter eller fakta?

2. När är informationen publicerad? Kolla om den fortfarande är relevant.

3. Var är uppgiften publicerad - på en privat blogg, som ett inlägg i sociala medier, på ett företags hemsida, på en mediesajt? 

4. Hur fick du tag på informationen? Kolla om den kommer från en källa som är pålitlig och som tidigare har levererat bekräftad informaion. 

5. Vem ligger bakom informationen - en myndighet, en organisation, ett företag? Se om du kan hitta ursprungskällan.

6. Varför finns informationen? I vilket syfte?

Lär dig mer om hur du undviker informationspåverkan via MSB:s webbkurs. 

Här finns en handbok om att känna igen och hantera falsk och vilseledande information från MPF - Myndigheten för psykologiskt försvar

Väpnat angrep

Det säkerhetspolitiska läget har under senare tid ändrats både i Europa och Sverige. Numer är det inte längre osannolikt att ett väpnat angrepp från främmande makt kan inträffa men sannolikheten bedöms fortfarande låg. Det finns för närvarande inget militärt hot mot Sverige.

Det är regeringen som fattar beslut om Sverige är i krigsfara eller i krig. De kan då fatta beslut om höjd beredskap vilket innebär att en rad speciallagstiftningar träder in, till exempel ransoneringslagen.

Befolkningen blir hårt prövat vid krig därför är befolkningsskydd är viktigt. Befolkningsskydd är till exempel räddningstjänst, inrymning, utrymning, varningssystem och skyddsrum.

I Sverige har det inte byggts skyddsrum till alla invånare. De har byggts på platser där ansvarig myndighet bedömt att det är risk för väpnat angrepp.

I Mörbylånga kommun har vi få skyddsrum. Platserna kommer inte räcka till alla. Den information vi har fått hittills så kommer utbyggnaden av skyddsrum ske i militärstrategiskt viktiga områden. Dit hör inte Mörbylånga kommun.

Vad kan jag göra? En bra egenberedskap är att ha koll på var du kan hämta dricksvatten, var din närmsta trygghetspunkt är, hur du kan söka skydd för att undvika glassplitter och kunna stänga av ventilationen.

Ännu ej kända risker och hot

Det finns också risker och hot som ännu inte är kända. Effekterna av pandemin 2019, torkan 2016, skogsbranden i Västmanland 2014, flodvågskatastrofen i Sydostasien år 2004 eller askmolnet som bildades i samband med den isländska vulkanen Eyjafjallajökulls utbrott år 2010 är exempel på händelser som var otänkbara samhällskriser för många människor innan de inträffade.

Om du har följt de tips som finns här ovan eller i länkarna då har du en bra egenberedskap även för nya ej kända risker och hot.

Sidan uppdaterad 23 augusti 2022 Kommentera sidan