Klimatet på Öland

Sveriges näst största ö har redan idag ett klimat som skiljer sig från fastlandets. Här är soltimmarna många under året och nederbörden nästan hälften så stor som på västkusten. När klimatet förändras påverkas Öland av att havet stiger, att torrperioderna och vegetationsperioderna blir längre och att nederbörden kommer mest på vintern eller i häftigare doser än idag.

Högre temperaturer och längre torrperioder 

Höjda tenmperaturer ger varmare badvatte Varmare vattentemperatur kan locka fler turister till kommunen i framtiden. Foto: Elvira Laneborg

Medeltemperaturen väntas stiga med 2 grader på kort sikt och med 5-6 grader till 2000-talets slut. Det kan leda till att fler människor vill semestra i kommunen och att man kan odla under längre perioder. Högre temperaturer leder till att uppvärmningsbehovet av fastigheter minskar men att kylbehovet ökar. När vegetationsperioden förlängs ökar behovet av bevattning. Även djur behöver mer dricksvatten. 

Mer och annorlunda nederbörd

Det sägs att Öland ligger i regnskugga från det småländska höglandet. Regnmoln som drar in från väster hinner i regel regna av innan de nåröstkusten. På Öland är årsmedelnederbörden runt 450 mm per år och de nordligaste och sydligaste områdena på ön är bland de torraste i hela Sverige. Dessutom är Öland relativt flackt och jordmånen tunn vilket gör att regnet som faller snabbt rinner ner i havet. Historiskt sett uppmuntrades ölänningarna att dika ur sina åkrar för att de skulle ge bättre skörd. Vattendrag som slingrade sig fram rätades ut för effektivare avrinning.

Översvämningar kan blir vanligare i framtiden Översvämning kan bli vanligare när skyfallen väntas öka. Foto: Elvira Laneborg

Klimatförändringarna leder till att Öland får ökad nederbörd, 5-10 % mer på kort sikt och 15 % mer till seklets slut jämfört med normalvärden för idag. Regnet väntas öka mest på vintern men också genom att skyfall ersätter lugnt regn. Mörbylånga kommun arbetar för att beredskapen mot översvämningar ska bli bättre. Utjämningsmagasin och klok dagvattenhantering är en del av lösningen.

Stigande hav

Normalläget för havsytan, den så kallade medelvattenytan, väntas stiga med 1 meter till seklets slut. Kombinationen stormar och pålandsvind kan ge tillfälliga vattenstånd på 1,5 meter över medelvattenytan. Mörbylånga kommun arbetar för att skydda bebyggelse i lågt liggande områden. Ett kustskydd kan utformas på sätt som ger fortsatt goda möjligheter till rekreation längs kommunens kuster. I Mörbylånga och Färjestadens tätorter planeras vallar som skydd mot stigande hav. Att de utformas estetiskt tilltalande är viktigt för både ortsbor och besökare.

Stigande hav Stigande hav är en utmaning i klimatförändringarnas spår. Foto: Elvira Laneborg

Dricksvattenutmaningen

Det blir allt viktigare att ta hand om det vatten som finns för att säkra våra dricksvattenbehov. Mörbylånga kommun hämtar nästan allt dricksvatten i grundvattentäkter, det vill säga i borrade eller grävda brunnar. I andra delar av Sverige finns dricksvatten att hämta i sjöar och vattendrag men sådana är få på Öland. När torrperioderna blir fler och längre och grundvattenbildningen minskar behöver dricksvattenförsörjningen hanteras på ett mer klimatsmart sätt.

Dricksvattenförsörjningen i Mörbylånga kommun kan inte förlita sig på enbart grundvatten. Riskerna behöver fördelas på olika lösningar. Ett nära samarbete med Borgholms kommun och med Kalmar kommun sker redan i form av överföringsledningar där vatten Mörbylånga kommun köper vatten från Kalmar. Även saltvattenverk, återanvändning av vatten och ansträngningar för att vara sparsam med vattnet är intressanta spår.

Sidan uppdaterad 5 september 2019 Kommentera sidan